När jag gick i högstadiet för si sådär fyra år sedan berättade min SO-lärare, Ulla-britt, att man i Sibirien (eller var det nu var?), hittat en mammut som frysit fast i isen medan den stod och åt gräs. Man kan ju inte låta bli att fascineras över hur snabbt istiden måste ha kommit då. Om mammuten inte ens hann reagera.
Jag kan inte låta bli att fundera på vad som hände. Var kom isen ifrån? Kom det massor med vatten som frös till is näst intill direkt? Var det verkligen så kallt, och borde inte mammuten reagerat på vattenmassorna?

Lite skrämmande är det. Har det hänt en gång, så skulle det förmodligen kunna hända en gång till. Närsomhelst, när du minst anar det. Tänk om du är ute, påväg hem från var du nu varit och allt bara fryser till is. Du hinner inte reagera, allt blir bara väldigt kallt och du kan inte röra dig. Tillslut så blir allt svart. Du finns inte längre.


Det här inlägget skrev jag ursprungligen i min gamla blogg, så känner ni att ni har läst det förr så behöver ni inte bli rädd och tro att ni kan se in i framtiden eller liknande. Jag har publicerat det förr.