Igår halkade jag i trappan på jobbet. Den upp till lunchrummet, omklädningsrummen osv. Jag var påväg ner efter rasten och dom hade precis torkat trappan. Det blev halt och jag halkade och dompade ner dom sista två metrarna. Det gjorde ont som fan och jag höll på att dö.

Jag fick begränsad rörlighet och begränsad hastighet framåt. Det blev lättare ju längre tid det gick. Är ju så surt att sånt ska hända på första rasten när man har hela dagen kvar.

Nu har jag ett blåmärke som tar upp typ hela skinkan. Det är stort. Jag hade kunnat visa en bild, men å andra sidan så vill jag inte lägga ut min röv på internet. Muhuhu. Jag publicerade inte ens en bild på mitt feta blåmärke jag fick när jag blev sparkad av kvigan i ladugården. Så .. nej. Jag gör det inte.

Dessutom så blir det ju aldrig samma sak på bild.

Imorgon kommer mamma och mormor. :)