Det är halvkyligt, jag börjar om 1 timme och 10 minuter och jag känner mest bara för att gå och sova. Dalarna for till Bureå klockan tolv och jag kunde lugnt slappna av framför datorn. Som annars är ockuperad.

Imorgon bär det av till Luleå, lite shopping. Alla jag berättar det för reagerar såhär: "Luleå? Vaffö dä'? Duger inte Skellefteå, shoppingen är bättre i Piteå?". Nja, i Skellefteå har man sett allt redan och dom har inte dollarstore ^^ Och i Pite är det PDOL och då vill man inte gå i närheten av stan, så Luleå it is. Blir nog göttans bra. Men tidigt upp. Uscha.

Och dom flesta "kör försiktigt!", "kör lugnt". Brukar jag inte göra det liksom? Jo. Dom säger visserligen så jämt när jag ska någonstans, men dom är lite oroligare efter bussolyckan norr om Piteå (vi kommer passera olycksplatsen), men hur stor är oddsen att en likadan olycka händer igen? Hm. Och jag tänker inte somna vid ratten.
Folk verkar inte lita riktigt på mina trafikkunskaper, Roger tillexempel vågar inte sova när jag kör för att han är rädd att jag ska somna då också. Nej. Jag blir inte avundsjuk på folk som sover, särskilt inte när jag kör bil. Jag märker knappt vad övriga i bilen gör när jag kör bil för jag håller ögonen på vägen. Om möjligt så är det väl jag som ska vara rädd för "mer erfarna bilkörare", eftersom dom tycker att dom kan. Och det är då man gör misstag, och det är då man dör.

Göttans att ingen litar på en. Skitbra liksom! Stärker självförtroendet enormt!