It made my day
I helgen har jag jobbarhelg vilket innebär att jag jobbar till nio på fredagkvällen (igår alltså) och börjar åtta på lördagsmorgonen (idag alltså). Att jag börjar åtta innebär alltså att jag måste fara "hemifrån" typ kvart över sju och att jag slutar nio innebär oftast att jag är hemma där kring halv tio, tio.
Ett plus ett är två brukar man ju säga, och ni kan väl alla räkna ut att det är inte många timmar ledighet där inte. Och det blev inte många timmar sömn igår, eller i förrgår eller någon av nätterna alls när jag var hemma. Jag känner mig inte utvilad och det är även något jag har fått höra.
Eller jag har fått höra "du ser alldeles tom ut i blicken" (av en kollega igårkväll) och idag undrade en kund om jag hade länge kvar att jobba, för att jag såg ju så trött ut.
Det som fullkomligen gjorde min dag var att jag såg Ingvar, som var en av stycklärarna på Östra. Jag hade inte honom som lärare i någon ämne, men han var vikarie någon gång och kom gärna och kikade på våra kökslektioner. Nå, det som gjorde min dag var ju inte att jag såg honom, utan att han såg mig och att han kände igen mig och pratade med mig.
Jag är fascinerad över det, dels för att jag vanligtvis var så tystlåten att knappt nån märkte av mig i skolan och dels för att han inte var någon ordinarie lärare för mig. Men jag gillade honom. Jag och Maria gillade honom och alla andra var inte så förtjust i honom. Dom tyckte att han var så sträng, eller vad det nu hette.
Jag har sett flera av mina lärare på Maxi, ordinarie lärare, som inte har känt igen mig även fast dom handlat av mig. Annars kan man ju ta det som att "dom har inte sett mig". Matteläraren t ex kände inte igen mig. Men å andra sidan så var ju läraren så virrig att det är otroligt att han ens hittade till klassrummet. (För mina klasskamrater som läser, det är alltså Matteläraren Roger jag pratar om, som vi hade i matte B).
Wanja, och Sonja har också varit förbi. Mats i förrådet och någon idrottslärare har droppat förbi. Leif har passerat i en annan kassa, så han såg mig nog inte ens. Men jag tror att Maxi är innestället för Östralärarna. Nära och bra.
-Så du har fått jobb här?
-Jo.
-Sen när då?
-September.
-Men då måste du väl bo i stan?
-Nja jag bor i Sävar. Nästan granne med Hasse, men det vet nog inte han om.
-Det är mycket Hasse inte vet, och som han inte behöver veta heller. ^^
Lurilax.
Ett plus ett är två brukar man ju säga, och ni kan väl alla räkna ut att det är inte många timmar ledighet där inte. Och det blev inte många timmar sömn igår, eller i förrgår eller någon av nätterna alls när jag var hemma. Jag känner mig inte utvilad och det är även något jag har fått höra.
Eller jag har fått höra "du ser alldeles tom ut i blicken" (av en kollega igårkväll) och idag undrade en kund om jag hade länge kvar att jobba, för att jag såg ju så trött ut.
Det som fullkomligen gjorde min dag var att jag såg Ingvar, som var en av stycklärarna på Östra. Jag hade inte honom som lärare i någon ämne, men han var vikarie någon gång och kom gärna och kikade på våra kökslektioner. Nå, det som gjorde min dag var ju inte att jag såg honom, utan att han såg mig och att han kände igen mig och pratade med mig.
Jag är fascinerad över det, dels för att jag vanligtvis var så tystlåten att knappt nån märkte av mig i skolan och dels för att han inte var någon ordinarie lärare för mig. Men jag gillade honom. Jag och Maria gillade honom och alla andra var inte så förtjust i honom. Dom tyckte att han var så sträng, eller vad det nu hette.
Jag har sett flera av mina lärare på Maxi, ordinarie lärare, som inte har känt igen mig även fast dom handlat av mig. Annars kan man ju ta det som att "dom har inte sett mig". Matteläraren t ex kände inte igen mig. Men å andra sidan så var ju läraren så virrig att det är otroligt att han ens hittade till klassrummet. (För mina klasskamrater som läser, det är alltså Matteläraren Roger jag pratar om, som vi hade i matte B).
Wanja, och Sonja har också varit förbi. Mats i förrådet och någon idrottslärare har droppat förbi. Leif har passerat i en annan kassa, så han såg mig nog inte ens. Men jag tror att Maxi är innestället för Östralärarna. Nära och bra.
-Så du har fått jobb här?
-Jo.
-Sen när då?
-September.
-Men då måste du väl bo i stan?
-Nja jag bor i Sävar. Nästan granne med Hasse, men det vet nog inte han om.
-Det är mycket Hasse inte vet, och som han inte behöver veta heller. ^^
Lurilax.
Kommentarer
Trackback