Wanted, dead or alive

Snart utlyser jag hittelön för den som lyckas lokalisera min röst. Snart. Inte än.

Nä men. Igår var jag helt utan röst, jag lyckades svara när Egon ringde för att höra om jag skulle vara kvar här eller om jag skulle åka hem till Sävar. Men sen så försvann den igen, så nu kör jag på taktiken att bara hålla käften. Vilket var väldigt jobbigt när min bror ringde. Först till Egons mobil. Sen hem. Sen till mammas mobil, för att sen ringa igen till Egon och sen till mamma igen. Ganska jobbigt att lyssna på ringsignaler. 
Så jag skickadet ett sms att dom inte var hemma. Och då blev det tyst. :)

Jag testade kraxa fram några ord i morse. Det gick ju, men det är ju oerhört ansträngande. Så jag tror jag kör på taktiken att hålla käften idag också. Tror chansen är större att jag får tillbaka rösten snabbare då.
Måste nog smsa igen, som det känns nu tror jag inte att det blir något jobb för mig imorgon, även om jag behöver pengarna.
Om man ska se det positivt så var det ju rätt vecka iallafall att bli sjuk på. Har varit nere för räkning i fyra(fem) dagar nu, men än har jag bara en missad arbetsdag. Två, om man räknar med imorgon. Tror inte att min röst mirakulöst bara blir bra sådär över en natt.

Det är fan jobbigt att bara vara tyst, när man måste. När man inte vill.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0