Ain't no mountain high enough

Jag känner mig helt död i kroppen. Uttröttad.
Har varit hög på någon slags underlig livsglädje hela veckan, så det är kanske baksmällan av det som kommit i helgen. Igår så vaknade jag 11 och mådde så jädra illa och hade ont i huvudet. Jag gissar på någon slags migrän eftersom det inte gick bort med alvedon eller pamol. Jag gick och la mig igen och steg upp kvart över fem igen tror jag. Och då gick jag och la mig på soffan och slötittade på teve. (Det går ju verkligen ingenting bra på teve på helgerna). (Förrutom söndagskvällarna). Roger ringde tjugo över sju och sa att han var påväg hem.

Han fick ta med pizza. Sen for vi och bytte termostat på den röda faran. Saaben alltså. Så nu har jag värme i bilen, tjoho! Var tänkt att vi skulle byta eltjosanhoppsanuttag (till motor- och kupévärmare. Ni vet. Men det blev inte. Stolparna funkar väl ändå inte förrän i .. Oktober? November? Så var det iallafall på förra stället.

Idag har jag lekt hemmafru, gjort köttsoppa med klimp och en veckosallad. Råkostsallad tror jag den även är känd som. Eller är det en annan sallad? Hmm.

Iallafall. Min helg har varit lugn och jag har inte haft lust att göra någonting alls. Inte spela tv-spel. Inte motionera. Inte äta. Jag har bara velat sova, för att det ska bli vecka och man ska ha nåt att göra igen. Samtidigt så vill man vara ledig så man kan göra något. Usch... Måste vara mörkret som gör en så ... trött.

Jag hoppas jag får en till vecka med ett sånt där livsglädjerus. Det var ganska najs.

För ingen annan går väl och lägger sig halv tio en vardag?

Förövrigt så gick det där med att inte gå på icabutiken ganska dåligt. Jag upptäckte nämligen att jag inte hade citronsyra hemma, än om jag trodde att jag hade det. Men det kommer man inte långt på. Så jag blev tvungen att ta brum brum bilen till Icabutiken och handla likas ändå, så att jag handlade övriga diverse artiklar. 70 kronor. Huvva. Men mina chutneys såg och eller luktade inte så kardemumma. Jag tror bara att marmeladen blir uppäten, men det vet man ju aldrig.

Nu är det gjort iallafall och jag har inga plommon kvar. Vi får väl se om det blev något av det andra. Den sista är klar om en vecka. (Den ska lagras, den fisförnämda saken). Och jag har skapat mer disk. Det var väl roligt.

Nu ska vi gå och sova. Pensionärsstyle liksom.

Ingen vettig människa kan ju ha allt detta hemma?

Håller på att koka plommonmarmelad utifrån Vår Stora Kokbok. Det luktar gott iallafall. Har fortfarande en stor mängd plommon kvar, så tänkte göra chutney. Men utan att behöva gå till das ICAbutik. Så efter att ha läst 1000 olika recept så tänkte jag prova två varianter. Visst det tar kanske lite mer tid, men den ena kankse är godare än den andra. Det vet man ju aldrig. Eller, det blir ju egentligen två egna varianter, inspirerat av två recept.
För efter att ha läst 1000 olika recept, och läst om hur folk bara höftat hit och dit så tänker jag att varför skulle inte jag kunna göra det? I värsta fall får jag slänga skiten, eller ge bort den till nån jag inte tycker om.

Den första jag tänkte prova är Leilas. Men jag har inte apelsin, så jag tänkte att jag kanske blandar i nån annan slags citrus. Typ citron. Och skippar stjänranisen. (Vem har sånt hemma anyway?)
Den andra varianten är väl lite mer klassisk chutney? Med lök och vitlök och såna grejer. Vin och... ja. Sånt skit som ingen normal människa har hemma.

Förresten så ska man göra ett pektintest snart. Det står att man ska använda brännvin. Vem har sånt hemma? Jag har Bacardi razz. Det måste väl funka lika bra? ^ ^

Cayennepepparn har jag lärt mig att man kan ersätta med chili iallafall. Så det tänker jag göra. Nu ska jag kolla till min marmelad.

Men vad gör väl det när livet är underbart ändå

Nu finns det väl ingen som kan komma och säga att sommaren fortfarande är. Löven har börjat gulna. Eller förresten, börjat... Träden ÄR för det mesta gul, har börjat tappa löven och graderna är faktiskt ingenting att hurra över. Sommaren har inte varit något att hurra över, så man spådde i att hösten skulle bli fin iallafall. Hm. Ja. Visst. Regn. Regn. Ja, det har väl stundvis varit bra. Som en normal höst.

Vintern säger man ska bli ruggigt kall. Kallare än på flera år. Tack tack. Precis vad man behöver alltså, lite mer kyla. Jättegött.

Min förkylning har iallafall börjat ge med sig. Jag är lite, som jag sagt på jobbet, slemmig fortfarande. Vad jag romanticerar eller hur. Hahah. Jag har lite slem kvar i halsen, och igår slemmade jag mer än tidigare. Men jag tar det som ett tecken på att jag håller på att bli bättre? Slemmet vill lämna min kropp. Aight? 

Har en ledigdag som halvt har passerat. Jag har diskat. Slängt in sommartäckena i tvättmaskin och pratat med mor min i telefon. Det är vad jag hunnit med idag. Ja, jo. Jag har snört soporna också. Weii, produktivt. Funderar på vad jag ska göra med plommonen jag fick av svärmor häromdagen. Det är lite drygt 2 liter. Vad kan man göra med 2 liter plommon som man inte vill äta bara sådär. Chutney? Mos? Likör? Så roligt ska vi inte ha det. Kräm? Jag får googla. Tänkte göra en Veckosallad också. Köpte billig vitkål i måndags. Och massa rotsaker, också skulle jag ha fläsklägg men det var slut. :( Elin grät en skvätt inombords då. Det blir att inhandla det på fredag, så det blir lyxmiddag med fläsklägg och rotmos i helgen. Hoppas jag. Jag får se till att lägga undan så att det finns när jag ska handla, mohahaha. Fördelen med att jobba i butik. Love it. Love it. Love it.

I hate to be sjuuuk

Jag är så himla uttråkad. Det går bara bajs på teve, än så länge. Sju blir det awkward i 30 minuter (20 om man räknar bort den 10 minuter långa reklam i mitten, jävla MTV). Sen blir det 30 minuter uppehåll innan det bli Bones och NCIS.

Jag rosslar idag. Andas in, rossel rossel rossel. Andas ut, rossel rossel rossel. Jag har druckit mjölk med eukalyptus. C-vitamin, antioxidant, ABCDE-vitamin. Har ätit glass, fisk. Jag tänker fan i mig bli frisk nu. Blir kanske te med honung sen.

Ser till och med på reprisen av Heart of Dixie. Även fast jag såg, iallafall delar av, programmet tidigare i veckan. Phuphuphup. Kanske ska försöka mig på middag?

Det är så logiskt, alla fattar utom du


Djävulen själv skulle ogilla detta

Jag är ju inne på tidningsspåret här i bloggen. Det är där jag hämtar min inspiration just nu, och jag har varit rätt upprörd över .. fisk?. Det är ju ingenting jämfört med detta.
 



Någon så kopiöst vedervärdig människa kan ju inte finnas. Ingen normalt funtad människa kan ju vara opåverkad av detta. Hur kan man råna en medvetslös man - som ramlat ner på rälsen - och sedan gå därifrån och låta honom ligga kvar där? Utan att säga till någon? Han vinkade ju till och med till spärrvakten när han går därifrån!
 
Jag hoppas att den här mannen får vad han förtjänar.

Nä nu jävlar.

Det är en sån här tidningsdag för mig idag.

Och jag läser om förslaget att TV-licensen ska börjas tas från skatten istället och baserat på vad man har för inkomst. 1 % av inkomsten, närmare bestämt. Tjänar man 150 000 så blir skatten ca 1200. Och alla över 18 betalar, och licenssmitarna måste även betala.

Det låter som att det blir en jätteförtjänst för någon. Någonstans. T ex skatteverket. Om skatteverket tar över det där, så förlorar 100 personer jobbet (som jag uppfattat det). Det blir 100 färre löner. I dag är licensen på ca 2000 kr per år. I know, because I pay it.

Och om det idag är var åttonde person som skolkar från licensen... Det låter ju som att det kommer bli jättemycket pengar. Jag jobbar inte heltid, tjänar inga enorma summor men på ett år men får ut 244 000 oskattat. Det betyder alltså att jag, ensam, ska betala 2000 i "den nya licensen". Och om då dessutom Älsk ska betala, så är det ju typ 2000 extra där. Så det blir rent generellt 4000 per hushåll. I hela Sverige. Och Alla betalar. Även tidigare smitare.

Det kommer ju bli en jättevinst för Skatteverket?!
Borde man inte snarare behöva betala MINDRE för att ALLA betalar?
Sinnessjukt.

Gone fishing

Sitter och läser Västerbottenskuriren på nätet (Vk.se) och förfäras över hur jävla idiotiska folk kan vara.

Det är främst den här artikeln som jag våndas över.
Det är alltså någon som har dragit upp Sik (som är rödlistad), lagt i en rondell och skrivit en skylt, som protest. Huuuuuuuuuuuuuuuur urbota korkad får man vara? Kommer den att bli Orödlistad snabbare? Nej. Kommer beståndet av sik öka? Nej. Finns det någon vinning alls? Nej.

För någon vecka sedan bara var det nån som skar sönder kassar för en odlare en bit bortanför Lycksele. Och laxtrappan i Skellefteå har blivit utsatt för sabotage på så sätt att laxarna inte kunnat vandra uppför.

Börjar tro att det inte handlar om att "rädda" fisken, utan att nån ogillar fisk så otroligt mycket att man vill utrota den. För dessa aktioner leder ju bara till en sak, att bestånden minskar och det kommer bli mer rödlistning. Dessutom, så leder det till att fler blir arbetslösa. T ex så var den här odlaren tvungen att låta två gå.
Och fiskarna får ju mindre att göra om det inte finns så mycket fisk att fiska upp.

Det är ju bara superkorkat. Och en annan sak som är superkorkad är ju att vissa butiker fortsätter köpa in och sälja fisk som är rödlistad. Kööööp den inte! Finns ingen efterfrågan så fiskas den inte upp! Jag vill att mina barn och barnbarn ska få äta fisk i framtiden!

Varför är er tid viktigare än min tid?

Jag tänkte skriva ett mail eller snigelbrev till länstrafiken igår, men det blev aldrig av. Så jag får se om det blir av överhuvudtaget, eller om även detta rinner ut i sanden.
Tycker det är jäkligt dumt att bussarna som kommer norrifrån på E4 inte stannar på hållplatsen i Sävar när dom likas passerar. Det skulle bara ta någon minut extra. Som det är nu så stannar den bara om någon ska hoppa av. Om ens det.
När jag åkte den bussen en gång så var det väldigt otrevligt. Kan man väl få påstå.
Jag hade jobbat, skulle till Sävar och hälsa på Babe, men det gick inga passande bussar från Burträsk. Så det blev bestämt att jag skulle få skjuts ut till Ånäset av Mormor (det var alltså medan jag bodde i Burträsk och inte hade körkort ännu). Sagt och gjort, vi åkte ut till Ånäset, bussen komme och jag klev på, betalade och berättade för busschauffören att jag skulle hoppa av i Sävar och att jag aldrig gjort det förr. Alltså att jag inte visste var man skulle trycka på knappen och så. Det var ju första gången jag åkte den sträckan med buss.
Jag hann bara se avfartsskylten till Sävar, tryckte på knappen i panik. Bussen hann ju köra in och så, men när jag skulle kliva av så fick jag en liten utskällning av busschauffören för att jag tryckt på knappen för sent och blablabla.

Men jag SA JU ATT JAG SKULLE AV?!?!!O!=!=! Kände jag. Lite. Men sa inget.


Nu kom jag ifrån ämnet litegrann.
Jag menar bara att bussen som kommer från Skellefteå, t ex, borde kunna svänga in och se om någon vill åka med från E4 Sävar. Vad kan det ta, två minuter extra om ingen ska med? Jag kände bara det i lördags när jag skulle kolla om bussar, att varför i helvete ska jag behöva åka till Sikeå för att sedan få åka tillbaka till Umeå, när den bussen jag hoppar på i Sikeå ändå åker förbi hållplatsen i Sävar. Varför?!

Umeå vill ju så gärna vara en nymodigheternas stad, bygga massa djävla rondeller och skyskraper och riva hit och  bygga nya badhus dit. Kan man inte installera en sån här bussignal där? Alltså sånt som finns söderöver? Om någon vill hoppa på från hållplatsen på Sävar E4, så trycker man på en knapp i busskuren också lyser en lampa uppe på E4 så att chauffören vet om han behöver svänga in eller inte.

Hmm. Nu ska jag sminka mig och äta en leverpastejsmacka och sedan fara till jobbet. Får se om det är tryckt stämning och många borta ^ Hahahaha.

Frågan är ju, var det värt det?

Igår var det personalfest.
Hände många spännande saker.
Alkoholen flödade, kan jag anta, eftersom både cidern och vodkan tog slut i baren. Kanske skulle tagit det som ett tecken och slutat dricka då, och inte druckit en halv öl, ett glas vin och en gin&tonic efter det. Min huvud gjorde lite ont i morse nämligen. Men det är lätt att vara efterklok.
 


 
Sådär såg jag ut igår när jag for. Har ingen bild på hur jag såg ut när jag kom hem, eller steg upp, men enligt säkra källor så såg jag tydligen rätt sliten ut. Jag drack 5 dl vatten, 2 resorb, och tryckte i mig det som var kvar av min födelsedagstårta. Den var alltså 9 dagar gammal.

 
Nu börjar jag iallafall må som en människa igen. Och har inte haft några Aha-moments so far. Undrar dock hur många som skäms ögonen ur sig idag. "Jag gjorde VADÅ igår?!!". Ungefär. Nu ska jag återgå till Teven, för där är det också några awkward moments. I Awkward. Passande nog.

Illamående deluxe

Min älskade sambo har bara varit borta i 15 timmar, och jag känner mig redan ensam och rastlös. Hur ska jag kunna vara ensam i flera dagar. Jag kanske rent av kommer bli bekväm. Kanske vant mig precis den dagen han kommer hem igen. Håhå jaja.

Det här är dessutom en dag som han brukar vara borta. Han brukar jobba 7-19, eller senare. Så det är inte ens mer än normalt, men det är väl annorlunda bara för att jag vet att han inte kommer att komma hem ikväll.

Har ätit tacos i min ensamhet. Fy fan vad jag är mätt.
Åt pizzabiten till frukost och sen kom Maria hit och då åt vi kakor och lite tårta.
Huuh. Vad jag mår illa av att ens tänka på mat.

Nu ska jag gå och sitta i soffan, och må lite dåligt. Och se på "våra pinsamma kroppar". Men det känns som att dom bara tar upp samma sak om och om igen.

It's cakeday

Jag lider fortfarande efter sviterna från min födelsedag. Jag gick all in med bakningen och insåg när det var för sent att jag inte alls känner så många. Så nu har jag massa kakor och en halv tårta kvar att äta, min älskade sambo har flytt landet så det är upp till mig att inte låta något gå till spillo. Så frukost, lunch och middag idag blir väl tårta. Prinsesstårta, för att vara petig.
Har även en bit pizza som skulle behöva ätas, men man måste ju prioritera.

Baga baga liten kaga.

Hej, här har ni bagare bengtsson.
Tiden har bara fluuuutit iväg, och nu är det bara 2(!) dagar kvar tills jag fyller år. Så jag har bakat, bakat, bakat, typ varje ledig stund den här veckan. I tisdags jobbade jag extra, så min bakdag där försvann lite. Idag är jag dock ledig, så jag bakar bakar. Har bakat sockerkaka, har lite.. biskvier på g i ugnen. Eller botten, det ska bli biskvier. Sen ska jag göra schweizernötkaka, snickerskaka (godistema?) och... muffins.

Jag har redan gjort chokladmaränger, och bondkakor, och drömmar (som kan ha blivit si sådär) och nån slags lågkalorichoklatchipcookie. Som jag nog måste göra mer av. (Dom är jättegoda).
Imorgon, efter jobbet, blir det tårta och banoffepaj.

Det känns lite som att jag överdriver det här bakandet lite. Men jag fyller faktiskt bara år en gång per år, och nuförtiden är det mest bara när nån fyller år jag bakar. Så jag får med andra ord bara baka två gånger per år. Sen det som blir över, om det blir nåt över, kan jag bjuda bort på jobbet. Där är vi ena riktiga gottegrisar. Sen är det ju gratis också, så det brukar gå åt ;P

Sen måste jag städa idag. Toan, främst. Det känns lite jobbigt.

Städning

Håller på att städa/röja upp lägenheten litegrann i förebyggande syfte. Eller vad man ska säga. Det är ju bara... 9? dagar kvar tills jag fyller år(!!!!!) och då kommer det, förhoppningsvis, någon som vill ge mig presenter. Typ mamma. Eventuellt min far, om han hittar hit ^

Så jag städar för att det ska vara lättare att städa nästa vecka. Jag förebygger-städar. Sen hoppas jag att vi kan hålla det någorlunda städat så att det bara är disk och kanske nån dammsugning nästa vecka. Hade tänkt baka också, men jag har inget att stoppa kakerna i. Eller tänkte göra maränger, och det vore roligt om man hade glasburkar att stoppa dom i. Men... jag har inga.
Så i så fall måste jag cykla ner till Ica och se vad dom har att erbjuda. Eller så stoppar jag dom bara i en plastpåse och stoppar dom i en glasburk när jag har en. Jag tror det finns på Maxi, och dit ska jag ju imorgon. (Hehehe).

Nä. Nu ska jag återgå till... ja. Vars var jag?

Headache

Var inte alls taggad på att jobba i morse när klockan ringde. 4.15. Hade precis lyckats somna. Om. Vaknade till en sväng utan att veta varför. Kanske var det på grund av pappas sms. Han ville meddela, där kring kvart över ett, att han sett en serie som var så "j-la" bra. Aldrig hört talats om serien. Vet inte vad den handlar om. Kanske borde kolla upp det.

Håller på att tvätta och dona. Älsk komme hem, började diska och började sen smsa och det vette gudarna. Sen berättade han att han lovat sin far att han bara skulle hem och äta för att sen komma och hämta honom och sen skulle dom göra något. Flytta bilen eller nåt sånt.
Så ringer han till sin far, berättar att han ska äta en korv på times och att han kommer sen.

Ibland undrar jag om han försöker orsaka mig en hjärnblödning med sin logik.

Devil's tomb

Sitter och tittar på filmen som går på sexan. Den är ju bara.... ja. Vad ska man säga.

The devils tomb.
En snubbe som skulle vakta nånting såg helt plötsligt en helnaken tjej. Och utan att fundera närmare över saken, går han fram till henne och börjar hångla. Liksom.. varför skulle det gå omkring en helnäck, urläcker, tjej på en underjordisk hemlig forskningsbas. När han vänder sig bort för att kolla nåt och sedan vänder sig tillbaka så är det en tjockis med bölder. En man alltså.

Jag vet inte vad jag ska tycka om den här filmen. Den verkar vara helmysko och folk är ju bara korkade. Och ändå militär. Är militärer verkligen så knäpp? Om man vet att det händer konstiga saker där nere så tänker man väl en gång extra innan man gör nåt?
Tänkte se The Artist egentligen, men då fastnade jag i den här ologiska filmen. Jag vill veta vad som händer, men samtidigt vet jag inte om jag vill se. Haha. Dilemma.

Om min helg

I helgen var jag hem till Burträsk. Eller, det känns som jag var överallt i helgen.

Men jag jobbade till tre i fredags, åkte hem till Sävar och hämtade grejerna jag skulle ha och sen körde jag hem till Burträsk. Åkte direkt till pappa där han bjöd på glammiddag, korv och mos. Vi konstaterade att det var länge sen jag åt "pappas" mos. Alltså, pulvermos kryddat på pappas vis. Vitpeppar eller nåt sånt. Jag konstaterade att det var länge sen jag åt där överhuvudtaget, bortsett från grillat.

Sen, när pappa slocknat, så åkte jag hem till Brännbergsliden och mormor. Mamma och Egon var nämligen ute på äventyr. Så, mormor fick en visning av semestern på teven. Jävligt slappt att man kan göra så. Koppla kameran till teven. Sen var jag ganska trött, så det blev sänggång.

På lördagen blev det tidig uppgång, jag skulle följa med pappa och Janne till farmor i Betsele. Pappa skulle hämta skotern som han har fått ta efter farfar. Vi stannade i Lyksele för att gå på systemet. Vi hängde till och med på låset, pinsamt nog. Jag köpte två cider och en likör, 43. Tänkte prova en "Mors lilla olle", men jag hann aldrig göra det. Jag blev så trött på kvällen. Väl hos farmor blev jag satt i arbete ganska direkt, pappa hade lovat klippa gräset åt farmor, men det blev jag som fick göra det medan dom lastade skotern.
Jag klippte inte så noga, jag vågade inte köra så nära kanten eller där det lutade så mycket. Det var en åkgräsklippare förstår ni, och jag är lite rädd för dom. Sa att pappa skulle få köra finliret, för det var han som lovat klippa gräset men han sa att det inte gjorde nåt och att jag bara skulle köra det grova.
Påvägen hem så var jag och pappa jättesociala och Janne måste tyckt att vi var skitroliga. Jag tror jag somnade först och när jag vaknade till så märkte jag att pappa sov också. Och jag tänkte att jag inte fick somna igen, för att det var ju lite pinsamt att sitta där bak och sova. Sen var det väl rätt synd om Janne. Men jag somnade igen, kunde inte hålla ögonen öppna. Vaknade igen där kring Hällnäs och höll mig vaken resten av vägen iallafall.

Var väl hemma där kring halv sju, då det blev grillad korv till middag, och bröd. Mmm. Sen blev det bildvisning och tevetittning och så med mamma innan det blev sänggång.
Och på söndagen var det bara ut och flänga igen, vi åkte till Skråmträsk för att fika på kvarnen. Egons pappa bjöd, och vi var åtta i sällskapet. Mamma och Egon såklart, Egons pappa och hans grannar som även är släkt på något vis. Egons bror, som är en av mina förra arbetsgivare. Grannarna är den andres föräldrar. Också var det jag då. Och Mormor.

Fikat var bra. Sen gick vi runt och kollade lite. Kollade på konstuställningen som var där och det var först i slutet jag fattade att E. Boström och Egon Boström var den Egon Boström som jag hade som vikarie now and then i skolan. Jag gillade honom aldrig riktigt. I pärmen (det var en sida) stod det att han var född i Brännbergsliden. Jag blev förvånad, och frågade Egon. Det visade sig att det snarare var "Brännbergsliden" eller Burträsk än Brännbergsliden. Om man kommer från Burträsk så är han född i första huset på vänster sida efter Kvarnberget. Det, mina vänner, kallar inte jag Brännbergsliden. Det kallar jag "Wikstens kurva". Hahahhaa. Nä men. Seriöst.

Åhåjaja. Precis när vi skulle åka därifrån så kom ett sällskap innehållande en gammal klasskamrat till mig. Vi nickade hälsande på varandra men pratade inte. André. Han har inte förändrats mycket, men det har väl å andra sidan inte jag heller eftersom han kände igen mig.

Sen blev det promenad runt Brännbergsliden innan middagen och sedan var jag tvungen att bege mig hem till Sävar. Och igår när jag pratade med mamma så visade det sig att jag glömt berätta så mycket. Jag hade inte berättat om min rotsakssoppa som snarare blev en chiliexplosionssoppa och om strömmen som uteblev en lördag. Hur kan man missa att berätta så mycket. Håhå jaja.

Tror jag ska starta en film snart. Går ju bara skit på teven.


Om igår.

Vad lättläst mitt förra inlägg var. Jag skrev det på mobilen, och när man trycker att det ska bli stycken, alltså entermellanslag i mobilen så verkar det inte bli några på riktigt. Dom låtsas bara.

Gårdagen, en spännande dag. Mitt under mitt middagslagande (det var egentligen bara gratängen jag väntade på, köttet var som tur var färdigstekt. Helt plötsligt så knäpper det till och teven slocknar. Går till elcentralen vi har inne i lägenheten (det sitter alltså inga proppar eller säkringar där utan är bara en sån där flippflopp.. sak. Vad jag är bra på att förklara som alltid.
Viker upp den som har hoppat ner. Men det händer inte så mycket. Teven står på standby men vill inte starta. Den försöker, men den blinkar grönt några gånger innan den blir röd. Tänder taklampan men det dimrar som bara. Den går inte på full effekt.
Så vi kom fram till, eller babe kom fram till, att det nog var en fas som hade gått. Vad nu en fas är, och vad en sån gör däremot vet jag inte. Vi undersökte exakt hur akut läget var.

Teven funkade inte. Spisen och ugnen (med min gratäng i) funkade inte. Kylens lampa lös, men vet inte om den gick. Frysen gick inte, så det mest logiska vore att kylen också inte kylde. Så, det var ju ganska akut. Trasig frys i dessa rötmånadetider. Not gut at all.

Så vi (babe) ringde journumret för akuta problem och ville veta var den riktiga elcentralen var. Alltså den där man kan byta en fas, propp som gått. Vi behövde ju inte ha dit nån journisse att byta den egentligen, bara vi visste var man gjorde det.

Vi hittade ju elcentralen, stategiskt placerad i ett av garagen, med en stor skylt - Elcentral. Hm. Så vi gick in där, babe hade assistans från journissen på telefon (hon på journumret gav vårt nummer till journissen, alltså han som skulle komma ifall vi inte kirrade det själva).
Det slutade iallafall med att journissen var tvungen att komma ändå, eftersom att alla säkringar med 16A var slut, förbrukade eller så. Så journissen var tvungen att komma, köra 4 mil, för en liten säkring. Men nu har vi några i lager, ifall det skulle hända igen.

Sen visade det sig att babe kände eller halvt kände journissens tvilling. Så det blev en hel massa prat dom emellan om bilar. Och det var väl kanske bra, så att journissen fick ut lite mer av resan.

Och, eftersom det tog sådan tid - dels för att jag började med middagen så sent och sen for säkringen och la di da, så kom jag mig inte isäng i tid. Så jag kom isäng halv elva, hade precis lyckats somna och då kommer babe klampandes in och lever fan i att jag låtsas sova eller nåt. Så jag vaknar, men somnar lyckligtvis om.
Så jag var inte så nöjd. Inte igår kväll och inte i morse heller. Fasen så trött jag var.

Och är. Jag är trött. Och det är söndag. Och jag har sett Awkward (lite av en favoritserie för mig nu, eftersom jag nästan sett allt annat som går på teve nu för tiden, av avsnitten av sånt som är sevärt alltså). Och klockan är tjugo över åtta. Och det tar 25 minuter om jag ska cykla den sedvanliga rutten. Vilket betyder att jag är hemma ganska lämplig tid för att kunna vara isäng före halv tio iallafall.

Förutsatt att jag far NU. NU. På en gång. NU.

Eller, eller.

Nu sitter jag här med ett (STOOOOORT) dilemma. Jag är trött, less och grinig. Jag börjar klockan 6 imorgon, och det mest logiska borde då egentligen vara att gå och lägga mig bara. Men det är inte det som är dilemmat.

Mitt dilemma är huruvida jag ska ta min lilla röda cykel och cykla den sedvanliga rutten, vilket tar ungefär 25 minuter. Nu började CSI, ett nytt avsnitt som jag inte har sett. Det slutar 22. Och då borde jag sova.

Så. Ska jag vara nyttig, eller ska jag vara onyttig. Röra fläsket, eller sitta här och se det här spännande avsnittet. Cykla dubbelt imorgon? Hm. Kanske kombo, lite rulla-runt-på-golvet-ska-föreställa-träning framför teven kanske.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0