Empty causes

Jag vet inte vad jag gör uppe egentligen. Jag somnade kring halv tre och steg upp nio. Allt jag vill är att gå och lägga mig en stund till, men det känns jobbigt också.
Jag är utsedd till eldare och motorvärmarisättare. Mamma och Eva är i Lövånger med mormor och Kerstin så Eva ska ringa när dom börjar närma sig så jag kan sätta i motorvärmaren på hennes bil. Gäller ju att vara vaken då då.

Funderar på att mysa ner mig med Micken, en promenad är inte ens att tänka på. Snön vräker ner. Det är vad man skulle sagt i Stockholm eller söderut. Snökaos! Herregud, det snöar ju bara lite. Det kommer typ 2 cm i timmen. Då är det inte kaos. Kaos är vad det var julafton för några år sen, det var kaos. 2005 måste det varit.
Då vräkte det ner, och blåste och drevade. Tog typ 30 minuter att gå ett och ett halvt kvarter.

Nä. Snökaos har det inte varit på länge. Jag tycker det är så kul, att varenda vinter blir det snökaos söderut. Dom vet att snön kommer, men när den kommer så är det alltid kaos.

Tycker det är kul. Ett exempel på min dåliga humor.

I prästgården satt prästen, herr Arne, och åt aftonvard med sitt husfolk och fiskmånglaren Torarin.
Den fattige Torarin förundrades över hur enkelt herr Arne bodde och kastade många blickar på den stora ekkistan, som herr Arne förvarade sina silverpengar i.
Plötsligt tyckte sig herr Arnes gamla hustru höra hur det slipades knivar på gården Brunehög, en fjärdingsväg därifrån. Herr arne avfärdade detta och blev arg när han såg de andras rädsla.
Herr Arne avslutade måltiden och hjälpprästen bad en bordsbön. Innan herr Arne reste sig för att gå sade han till sin hustru att det inte var någonting att oroa sig över.
Sedan reste sig herr Arne för att gå sin dagliga promenad i skogen. Herr Arne älskade att lyssna på fåglarnas kvitter. Senare på kvällen kom herr Arne åter igen, och herr Arne och hans hustru gick till sängs i den stora himelssängen. Herr Arnes fru hade slutat höra knivar slipas, men sov oroligt under natten ändå. Herr Arne kunde inte sova, elden hade nästan slocknat och det drog kallt från vindhålet i taket. Tillslut föll herr Arne i en djup sömn.

Morgonen därpå vaknade herr Arne tidigt och hans hustru var redan uppstigen. Herr Arne klädde på sig och gick ut för att se var hans gamla hustru befann sig.
Herr Arne följde fotstegen i gräset in i skogen. Då herr Arne gått en bit kom han till en glänta och i mitten fann herr Arne sin hustre livlös.
Herr Arne skyndade sig tillbaka till huset och kallade efter en doktor. Herr Arne visade doktorn till sin hustru i gläntan och med hjälp av häst fick man tillbaka herr Arnes hustru in i värmen i huset. Efter många timmars kämpande fanns inte mer att göra. Herr Arne hade förlorat sin gamla hustru. Doktorn skulle ha betalt och herr Arne öppnade ekkistan för att betala honom.
Men där i låg bara ett blodigt grishuvud och stirrade på honom. Inte ett spår av ett silvermynt syntes. Herr Arne svimmade och slog huvudet så hårt att han avled.
Ingen visste hur huvudet från grisen hamnat i kistan, eller var silverpengarna tagit vägen, och ingen fick någonsin veta!

---

Detta är en uppgift jag skrev i, vad kan det ha varit, åttan? Vi skulle skriva ett alternativt slut på Herr Arnes penningar, och detta var då mitt alternativa slut. Som kommentar fick jag, "Bra! Fint flyt i språket, som har en litet gammaldags prägel!". Hon verkade inte alltför bekymrad över att jag dödade både man och hustru, men det blev ju en liten knorr i slutet då. Hohoh.
När jag läste, och framförallt när jag skrev av det nu, uppmärksammade var jag tjatade om herr Arne. Herr Arne hit och herr Arne dit. Nu vill jag fan inte höra mer om herr Arne. Var det bara vi som fick sådana här roliga uppgifter? Märk väl sarkasmen. "Skriv ett alternativt slut och kom ihåg att använda gammaldags språk". Jag har dock svårt att förstå början. Var herr Arne präst? Jag minns faktiskt inte. Och var tog pengarna vägen? Tog Torarin dom? Eller har knivarna från Brunehög-gården någonting med saken att göra? Hm,hm? Man kan ju tycka att jag borde veta. Men jag har ju faktiskt bara skrivit historian!

Jag hittade en Haiku också. Jag kan skriva den snabbt, den är ju kort.

Jag kör min blå blil
Det är cyklar överallt
Där är bara en!
Jag kör om, och gasar på.
Faan, bilen var ju ny.

Om jag inte minns fel så skrev Chrille cykelns synvikel i sin Haiku. Mohah. Vad tror vi hände? ^^ Jag var fan mördarlysten när jag gick i högstadiet, att ingen reagerade på det, framförallt min svenskalärare!

Har varit och ätit hos mormor. Hon bjöd oss på middag, kycklig och ris - med currysås givetvis. Det är så vansinnigt gott alltså, man äter det alldeles för sällan. Man får alltid god mat hos mormor.

Egon har varit i Umeå idag och hjälpt sin kusin så vi har fått höra lite roligt skvaller därifrån. Jag vet var Deportees bor, hm hm, dom hyr av honom. Det är lite småfränt, Egon tyckte inte att dom var bra. Dom övar i källaren, som jag uppfattade det. Kusinegon skulle till Zürich imorgon för att ha ett möte med FIFA och på hemvägen skulle han plocka upp en ny bil han köpt.

Mosteregon och hennes man köpte deras grannes stuga. Grannarna blev av med strömmen för dom inte betalat räkningarna, så då "lånade" mosteregon & co ut en större summa pengar för att dom skulle få igen strömmen. Men grannen hade ju mer finansiella problem än så, så dom köpte av dom skotern och släpvagnen och tillslut hela stugan. För närmare miljonen.
Ja. Tänk om man hade dom pengarna. Det vore ju någonting.

Hihi jag har kollat igenom lite papper nu. Hittade ett kärleksbrev som jag skrev till en kille jag var tillsammans med över internet 2005. Patrik. Hohoho. Varför i fridens har jag sparat det?

Hittade julklappsrim som jag fick på mina paket från Chrille och Stina i .. sjuan?

Kom inte på nåt rim
och det blev tejp istället för lim
men hoppas att du ändå blir nöjd
bla bla bla, julefröjd
(Minns inte vad jag fick? men det var av Chrillos iaf)


Hoppas du blir glá
även fast detta inte är någon choklá
Detta kan du koppla av med i julehekt,
så du inte blir tokig och går med i en sekt.
(Fick en cd-singel med Millencolin, Kemp. Av Stina)

Ganska roligt att finna. Hahahha.

Gunnar ringde igår på mobilen, men jag var ute och hörde aldrig. Så jag såg bara att jag hade ett missat samtal. Jag hade tänkt ringa upp, men jag glömde bort det då vi kom till Burträsk. I morse ringde han igen och väckte mig. Jag hann inte svara, men jag hann gå ut och doppa barfötterna i snön på balkongen (det är där vi har täckning).

Jag hade tänkte dubbelkolla numret och ringa upp från hemtelefonen, men Gunnar var snabbare. Men den här gången hann jag ju svara iallafall. Imorgon tänker Åsa vara ledig istället för idag och Urban gör halvdag. Så jag behövdes, jag var varmt välkommen. Jag tackade ja till jobbet, så imorgon ska jag stiga upp 6. Jag som inte har stigit upp före 10 på så länge. Hur ska detta gå? Jag får försöka göra något idag, så att jag somnar inatt.

Så nu jobbar jag i tre dagar framöver. Pengar är ju alltid bra att ha. För tillfället gör jag av med mer än jag tjänar, det vill säga, jag är och nallar av mina sparpengar. Ajabaja, kan man ju säga. Så jobb är ju bra, och den här gången tänker jag inte bli sjuk. Än om min hals redan har börjat producera slem och igår gjorde den ont.

Det är alltså inte jag på bilden, och inte någon av Åbykossorna heller.
Den är helt enkelt baxad från google.

 

What about me? Do you care enough to see
that I can't live my life this way and that you don't understand?
What about me? am I the one who's going down
cause sometimes I can't find myself and
I'm wondering if this is really me?